Aktiveringstips för din hund

Jag hör många hundägare som tycker det med att de ska aktivera sina hundar utöver de dagliga promenaderna, eller för den delen göra annat än bara gå när de är ute, är lite besvärligt. De kan inte komma på några bra aktiviteter till ”vardags”. De vill gärna, men fantasin tryter. Det finns ett enkelt sätt att på ett naturligt sätt få in aktiveringen i vardagen. Många använder det redan men förvånansvärt få verkar använda det så mycket som de skulle kunna. Låt hunden arbeta för sin mat! Den ska ändå äta och den ska ändå sysselsättas med något. Varför inte slå två flugor i en smäll?

Hundar är som bekant inte skapta för en tillvaro där mat serveras i skålar. De är skapta för ett visst mått av arbete för att få mat. Mycket av det de vilda hunddjuren gör kretsar runt att få tag på mat och våra tamhundars aktiveringsbehov kommer till stor del av det faktum att de inte längre behöver lägga sin energi på att fixa mat och därför får en massa energi över som vi behöver ”aktivera bort”.

Stress är ett ökande problem bland våra hundar. Det kommer sej ofta av för lite eller felaktig aktivering. Att låta hunden arbeta för maten är ett effektivt sätt att få en balans i hundens vardag och slippa stressproblem. Den får något att göra som är naturligt för den. Man brukar tala om positiv stress, dvs stressreaktioner som är ändamålsenliga eftersom de kommer sej av att hunden står inför en verklig utmaning som den kan hantera och därmed få utlopp för de extra resurser som stressen ger. Det kan man uppnå genom att låta hunden arbeta för sin mat.

Ett sätt att låta hunden arbeta för maten är att använda den som belöning när man tränar. Det är inget nytt i det, snarare tror jag att det är något som de flesta redan gör, eller åtminstone har provat. Tyvärr tycker inte alla hundar att den vanliga maten är tillräckligt spännande för att de ska funka riktigt bra som belöningar under träningspass och många hundägare går direkt över till köttbullarna istället.

Inget fel i det egentligen, men det gör det svårare att hitta en balans för hur mycket och vilken mat hunden då ska ha för att få tillräckligt mycket av alla viktiga näringsämnen utan att bli fet av allt godis. Använder man ganska rena köttprodukter hellre än kommerciella godisar är problemet kanske inte så stort, men ändå.

Det finns sätt att göra den vanliga maten lite mer ”sexig”, framförallt om man använder torrfoder. Brukar man inte blötlägga maten innan måltiderna, låt den som ska användas i träningen ligga lite i blöt så att den blir lite mjuk. Sedan kan man få den att lukta godare genom att blanda ut dem med något som luktar riktigt gott, t ex kyckling, lever, skinka eller ost och låta den ligga över natten. Då luktar allt lika gott och är lika attraktivt på träningen, trots att det bara är en liten del godis och en stor del mat man använder.

Nu är det emmellertid inte alla som tränar varje dag. Många går någon kurs men sedan blir det inte mer träning. Även när man går kurs är det lätt hänt att man inte tränar mellan lektionerna. Ofta tycker man att man inte har tid att träna med hunden. Varför?? Använd promenaderna till att träna och låt hunden på så vis arbeta för maten! Det finns inget som säger att hunden ska få allting på en gång klockan 19.00 varje kväll. Den tar inte skada av att få det i omgångar i samband med olika promenader under dagen. Att träna ofta med hunden ger dessutom en hel massa andra positiva bieffekter som t ex lydigare hund och framförallt en bättre relation till hunden på flera olika sätt.

Ibland är tipsen ovan inte tillräckliga för att maten ska vara en bra förstärkare vid träning. För många hundar och för många tränare är ätbara belöningar helt enkelt inte särskilt önskvärda. Då får man hitta på andra sätt att låta hunden arbeta för sin mat. Jag hade t ex under en lång tid en fast rutin varje dag; När jag steg upp på morgonen släppte jag ut hundarna i trädgården och spred ut ett mått mat. Ibland kände jag mej ambitiös och la matbitar bland trädgrenar och i buskarna för att de ska tvingas leta även på höjden och där maten är lite svårare att komma åt.

Så fick de gå runt där och leta mat på gräsmattan medan jag gjorde mina andra morgonrutiner. Det är ju svårt när man har två hundar att kontrollera hur mycket var och en äter när man gör så här, så jag brukade komplettera med lite mat i matskålarna också när de kom in och naturligtvis hålla ett öga på deras vikt. Jag fick dock aldrig problem med att någon blev för tjock eller för mager.

Har man ingen trädgård kan man låta hunden leta efter mat när man är ute på promenad eller sprida ut maten inomhus istället. Godissök inne är en utomordentlig sysselsättning för regniga dagar som säkert mång hundägare redan upptäckt. Om jag gör det inne brukar jag göra en sport av att hitta så listiga gömställen som möjligt, gärna lite högt upp så att hundarna får kämpa lite för att få tag på maten.

En annan populär sysselsättning är olika aktiveringsleksaker som man stoppar maten i. De är också jättebra, men många hundar lär sej snabbt hur de ska göra för att komma åt maten och då behöver de inte längre anstränga sej så mycket för att få ut maten. Ju fler alternativ man har på lager som man kan byta mellan, desto bättre alltså. Därför är det också smart att ha några egentillverkade aktiveringsprylar. Mat i toarulle eller mjölkpaket är en klassiker. Slå eventuellt in dem i lite snöre också för att göra dem svårare att ta sönder, eller stoppa kartonger i större karonger som en rysk docka, göm paketen och låt hunden leta efter dem. Placera dem på svåråtkomliga ställen så hunden först får jobba för att få tag i dem.

Man kan också använda ursköljda PET-, eller schampooflaskor. De är inte så lätta att slita sönder så då måste hunden satsa på att få ut maten genom öppningen. Man ska dock alltid hålla hunden under uppsikt när man använder plastförpackningar. Det finns en risk för att den får loss bitar och får i sej. Går förpackningen sönder ska man därför alltid avbryta direkt. Man kan också lägga maten under en handduk, eller för de lite mer listiga hundarna; slå in den ordentligt i en.

Ett annat alternativ som jag tycker är kul är att lägga ett spår och portionera ut maten i det. Spåra kan de flesta hundar och om det ligger mat på strategiska ställen i spåret så är det sällan svårt att få dem att ta upp spåret. Vissa som är aktiva inom spårsporten tycker att man inte bör lägga mat i spåret eftersom man då riskerar att få en hund som alltid går och letar mat när den spårar.

Jag tycker det är en lite överdriven farhåga. Matspår och ”riktigt” spår är två helt olika saker och det kan man med ganska enkla medel lära hundarna. Jag har t ex aldrig den vanliga spårutrustningen när det handlar om matspår. Då går hunden i halsband och koppel eller är hon lös som på en vanlig promenad och så stöter vi bara på spåret ”som av en händelse” och jag låter henne följa det. Speciell utrustning eller speciella rutiner är detaljer som hundar ofta är mycket mottagliga för. Spårlinan är en signal att ”nu är det arbete som gäller”. Är den inte med så är det inte arbete helt enkelt och man behöver inte hålla så noga på reglerna.

Så, det är verkligen inte särskilt omständigt det där med att aktivera hunden på ett förnuftigt sätt och att samtidigt låta hunden arbeta för maten. Många av dessa förslagen tar inte mycket mer tid för dig än det tar att utfordra med maten på vanligt sätt i skål, så tidsbrist är inte heller någon ursäkt. Det som tar mer tid är för hunden att äta upp sin mat och det är det vi vill uppnå.